Idag har varit en sån dag där ingenting går som det ska.

Dagen började med att det blev jättestressigt när vi skulle iväg och ni som känner mig vet att jag HATAR att stressa, speciellt på morgonen eller när man kliver ur duschen! Jag tycker ändå att jag brukar planera bra så jag ska hinna med allt på morgonen men idag måste klockan ha gått baklänges för det var mer, ett steg fram och två tillbaka innan vi tillslut hann iväg.

På jobbet flöt det ändå på ganska bra som tur var men såfort jag kom till bilen så började det igen. Om jag låser upp bilen och öppnar för fort så går larmet högt och tydligt och såklart så skulle det ju göra det när det stod 4 andra personer på parkeringen. Som dom stirrade! Nej, jag håller inte på att göra inbrott i min egen bil!

Hämtade Saga på dagis och sen hem för att fixa lite middag...trodde jag ja. Om jag ens kom 1 meter innan hon blev såå ledsen över att strumpan satt snett och därför var tvungen att sitta hos mig säkert en kvart innan jag slutligen (under protest) gick och började med maten. Hade precis börjat med champinjonerna när jag hör: Kissa, kissa! Jaha, då var det bara att ställa ungen i duschen, torka och klä på för att sedan (fortfarande under protest) fortsätta med maten.

Efter maten stökade jag undan medan Saga satt och tittade på Emil. Sen var det dags för lite hoppa i sängen. 10 minuter senare stog Malin och tog av alla sängkläder och överdrag på dynan för att slänga i tvätten. "Kissa"  Ja, jag ser det älskling! In med Saga i duschen igen, torka och klä på. Iväg till tvätten för att kolla om det fanns någon ledig tid och som tur var så var grannen precis klar!

Nu såhär i efterhand när Saga sover och allt har lugnat ner sig så kan jag inte göra annat än att skratta :) MEN, jag trodde jag skulle bli tokig när jag stod där och drog av överdraget som jag i bakhuvudet visste att jag aldrig kommer att få på igen! Vi får se hur det går med det imorgon när det har torkat.

Det ska bli spännande att se vad morgondagen har att bjuda på :)

Kram på er!

Idag blir det därför inte många ord innan ögonen slår igen för den här tisdagen.

Ringde bvc idag om provsvaren på Sagas blodprov vi tog förra veckan. Det visade sig att hon faktiskt är allergisk mot katter precis som vi trodde. Det var inte en elak allergi än så länge men hon tyckte att det var bäst om hon inte umgicks med katter i hemmet.

Och på tal om brevbärare...

För kanske en månad sedan så fick jag ett erbjudande om pt gratis i en månad. Kul tänkte jag...det gör jag inte längre! Varje dag i en månads tid har jag vaknat runt 4-halv 5 tiden när dom kommer med tidningen och smäller igen brevinkastet. Och då menar jag SMÄLLER igen! Nej, ingen mer tidning blir det för mig!

Men det är klart, är det inte tidningen som kommer klockan 4 så är det en okänd man som står och ringer på den tiden så det är hugget som stucket :) 

Sängen nästa!

kan man lugnt säga att det är från tidiga morgon till sena kvällen på prästgårdsgatan.

Min typiska vardag ser allt som oftast ut ungerfär såhär: Kliver upp och gör mig i ordning innan Saga vaknar, Saga vaknar och görs klar, åker med Saga på dagis och sedan iväg till jobbet, jobbar och åker och hämtar Saga på dagis, hem och laga till någon middag, busar med Saga innan läggdags, lägger Saga och slutligen soffläge...eller den senaste 1½ veckan har det istället för soffläge varit ett träningspass, en dusch och godnatt :)

Har kommit igång lite smått igen med träningen och det känns jätteskönt!

Rutiner i all ära men ibland så måste man ruskas om och känna att man lever!

Annars har det varit en lugn dag på jobbet, inte alls sådär mycket som det brukar vara många andra måndagar. Kan vara skönt men samtidigt så går ju tiden lite väl sakta då man inte pratar sig igenom timmarna :)

Snart är det dags för besiktning, och skatten, och ny kamrem och säkert en 100 andra saker som skulle behöva ses över på den där bilen. Men Malin...det ordnar sig! Vem har sagt att en vuxen människa inte skulle överleva på vatten och bröd i några månader :) Nej, så illa är det inte men det blir inte mycket till övers månader som denna. Tror jag ska sadla om och utbilda mig till mekaniker, för är det något jag har lärt mig under mina 25 år så är det att man ALLTID någongång behöver en bilmekaniker! Äsch, jag går ut och byter kamrem en sväng - tänk vad pengar man skulle spara :)

Jag som har lovat mig själv att komma i säng i tid om kvällarna, det betyder INTE 22:30 som klockan kommer att bli innan mina påklädda fötter ligger under täcket ikväll. Kalla mig gammal men jag måste numer alltid sova med sockar på för annars är mina fötter kalla hela natten och gör så att jag inte kan sova. DET kära läsare, det är kärringvarning det :) Men så fyller jag ju hela 26 år i år!

Hoppas att ni haft en toppenmåndag!

God natt små liv :)

IN MY ASS!!!

Eller så är det bara så att det måste vara ömsesidigt för att rubriken ska fungera? 

Var börjar man 1 år senare?

Nuförtiden bor Malin och Saga själva i en liten 2:a i stan. För snart 6 månader sedan bröt jag och Dan efter några månader av bråk, bråk och bråk. Jag önskar att jag kunde säga att vi skildes åt som vänner och att allt fungerar toppen men...så är inte fallet! Det var inte vackert och det sades saker som inget barn ska behöva höra att en förälder kallar en annan. Jag kommer aldrig att förlåta mig själv för att jag tillät henne att vara mitt uppe i det kaos som var. 

Jag hoppades att jag skulle vakna och inse att allt bara var en dröm men den bittra sanningen hann ikapp och talade om för mig att jag stod ensam i en stad jag skulle måsta bo kvar i trots att den enda anledningen till att jag ens flyttade hit nu var borta. Det var jobbigt...otroligt jobbigt! Jag vet inte hur många tårfyllda sömnlösa nätter det har varit, hur många gånger man varit tvungen att bita ihop för att verka stark inför sin dotter eller hur många gånger man bara velat ta upp telefonen och ringa för att önska att allt kunde vara som förr. 

Det är fortfarande jobbigt, speciellt eftersom jag tillät mig själv att börja känna igen när allt verkade så bra. B I G MISSTAKE!!! Men man lär så länge man lever och nu vet jag att jag INTE ska upprepa mina misstag i den frågan!

Någonstanns vet jag att ensam är stark, jag måste bara se till att ha orden nära när det känns tungt.

Det värsta är att jag nu inte får ha min dotter hos mig alla dagar, jag kan inte vara där och trösta när hon ramlar och slår sig eller bara vill sitta hos mamma en stund :´(

Man såg från början att hon tyckte att situationen var väldigt jobbig. Hon grät när jag lämnade henne och ville inte klä på sig när jag hämtade utan ville att vi alla tre skulle vara på samma ställe. Så otroligt jobbigt att se hur ens barn mår dåligt över de val man gör! Men samtidigt så har jag varit tvungen att intala mig själv att hon på sikt kommer att må bättre av en separation än 2 föräldrar som aldrig kan hålla sams. Som det ser ut nu så bor Saga med mig tis(em), ons, tors, fre, lör och söndag. Sen åker hon till Dan där hon är söndagkväll, mån och tisdagmorgon och sen helgen (varannan då han inte jobbar) Vi har sagt att vi alltid är välkomna för att hälsa på henne om det inte är våra dagar så att hon känner att vi finns kvar om än vi inte är där hela tiden.

Nu verkar hon ha funnit sig i den nya situationen och är aldrig ledsen när det hämtas eller lämnas vilket känns jätteskönt! 

Mina två ljuspunkter i den annars så dystra situationen är såklart min underabara dotter SAGA! Jag visste inte att man kunde älska en människa så otroligt mycket! Den kärleken man känner till sitt/sina barn är något utöver det vanliga och jag önskar att alla skulle få chansen att uppleva detta!

Sen tackar jag högre makter till att jag fick jobb när jag fick! Utan det vet jag inte vad jag hade gjort.

Jag jobbar numer på en jättebra arbetsplats med helt fantastiska kollegor som verkligen förgyller min vardag! Att kunna släppa allt på hemmplan och gå till jobbet har varit guld värt under den här tiden och är fortfarande! Nu behöver jag inte fundera nästa gång någon förklarar känslan av att gå till ett arbete där man trivs och dit det känns roligt att komma på måndagmorgon, för nu vet jag :)

Och som om inte det vore nog så har jag nu den bästa chefen jag haft genom mina anställningar. Alltid så tillmötesgående och fixar och trixar så det ska bli så bra som möjligt :) Då har man det bra!

Jag vet att arbetet inte är för alltid men jag är där nu och jag kommer att njuta av varje sekund!

Nu ska jag gå och väcka min ögonsten som redan nu sovit på tok för länge...

Då man har hunnit samla på sig en del ord under ett år av tystnad så finns här en del som måste ut så för er som nu tänker att ok, hon få en chans till så blir det ytterligare en uppdatering senare ikväll :)

På återseende! 

19:57

Har precis lagt Saga och det är bara så otroligt! Ända sedan hon var liten har hon velat hålla handen när hon ska somna och det har hon fått. Sedan vi gjorde slut jag och Dan så har hon när hon är hos mig velat att jag ska hålla om henne och om jag inte gjort det så har hon blivit väldigt ledsen och jag har tänkt att ok, hon behöver det nu då det här är en ny situation för henne. Så en dag när hon skulle sova lunch så gick jag ut och sa att hon skulle lägga sig och sova och att jag var alldeles utanför. Jag hörde hur hon låg och pratade och rätt som det var så blev det tyst. Nej, tänkte jag. Det kan inte vara sant. Jag öppnade dörren lite försiktigt och jodå, där låg hon och sov så sött och sedan dess har det inte varit några som helst problem att lägga henne och sen gå ut! Det är helt galet! Kanske är det bara jag som inbillat mig att hon behövt hålla handen, eller kanske det snarare är så att det är JAG som behövt göra det :) Duktig är hon iaf, mammas älskling!

Sen att hon är blöjfri och har varit det ett tag nu är även det helt otroligt :) Eller ja, hon har blöja då hon sover och när hon är ute på dagis men hon kissar aldrig i den utan att säga till först :)

Ibland måste man få vara stolt :)

Det går jättebra för henne på dagis och hon verkar trivas som fisken i vattnet, speciellt nu när dom kan vara ute så mycket mer än i vintras när det var så mycket snö.

Från det ena till det andra...

Vad har egentligen hänt sedan sist? När jag tänker tillbaka så är det bara ett ord som dyker upp och det är...bråk. Bråk med Dan och bråk med familjen och det är ingenting som jag fortsättningsvis har lust att komma ihåg när jag om ett år från nu tänker tillbaka på året som var.

Det är slut med det nu!

Nu fokuserar vi på det positiva, t ex som att jag ska bli MOSTER!!! Min älskade syster Helena ska bli MAMMA! Hur fantastiskt är inte det? Jag kommer dock att bli tokig på att sitta här när det enda jag vill är att åka dit och finnas där för henne på samma sätt jag vet att hon önskade att hon fanns här för mig när jag fick Saga <3 Jag älskar dig sis och jag saknar dig jättemycket! Skulle behöva en dos av dina tokerier just nu :)

För övrigt så är jag så trött ikväll så jag vet inte var jag ska ta vägen! Det har blivit sena sena kvällar för Malin den här helgen men vad gör det när man har trevligt sällskap?  Därför tänkte jag ursäkta mig nu, titta lite på tv (läs somna framför tvn) och sen gå och sova så man orkar upp och arbeta imorgon :)

Godnatt på er och välkomna tillbaka till del två av historien. 

T H I S  I S  T H E  B E G I N N I N G  O F  P A R T  T W O...

T H I S  I S  T H E  E N D  O F  P A R T  O N E . . .

är det här hemma nu! Jag som tyckte att man höll på att komma iordning efter flytten men så kommer dom och ska plocka ner alla köksluckor och innerdörrar för omlackering vilket iofs är bra men under tiden blir det till att leva i kaos! Vi har fått ställa för flyttkartonger för köksöppningarna så inte Saga ska kunna gå in dit och leva rövarn genom att dra ut allt från alla öppna skåp. Det skulle ju vara himmelriket för henne men dock ej för mamma och pappa :) Det står även flyttkartonger i badrumsöppningen och i garderobsöppningen så alla kartonger och kläder samt kattsanden får vara i fred för flinka småfingrar :)

Vi köpte ju en ny IKEA malm byrå då vi var i sundsvall som vi nu har ståendes ute i hallen med Sagas kläder. "Måtte hon inte komma på hur hon öppnar denna så hon börjar dra ut alla kläder" - det var min första tanke när den stod på plats. Det tog väl 3 dagar sen var hon där och skulle klä på sig med precis ALLA kläder hon kom åt :) Tokunge!

Och som grädden på moset så är vi nu tvugna att sitta på toan UTAN DÖRR! För en viss D är det inga som helst problem men för en annan så får det någonstanns vara stopp och där går en tydlig gräns :) Har redan slängt ut D en gång så jag kunde få gå och kissa innan vi åkte ner på bvc. Det är inte det att jag är pryd eller så men bara för att man är tillsammans med någon så behöver man inte dela ALLT! Jo, i värsta fall så bli vi utan dörrar och luckor i TIO dagar!!! Behöver jag säga det igen...Kaos!

Och mitt i kaoset så ska det bakas till på söndag då vi ska ha kalas för Saga igen. Kanelbullarna blev dock färdiga igår som tur var.

Och imorse...

Ibland om Saga vaknar lite väl tidigt så brukar jag hämta henne så hon får sova en stund till med oss i våran säng. Så imorse när hon vaknade så släppte jag ner henne på golvet så hon kunde gå till sina leksaker medan jag och D vaknade till liv ordentligt. Hon satt helt tyst en stund och sen traskade hon bort mot huvudändan där jag låg. När jag öppnade ögonen så står hon där med pappas kalsonger runt halsen :D Hon hade alltså suttit och klätt på sig med det hon kunde hitta vilket resulterade i en syn för ögat ! Jag önskar att jag haft kameran beredd för hon var så söt som bara hon kan vara :) Det var en bra start på dagen! Vet dock inte om Saga tyckte detsamma med tanke på att kalsongerna inte låg i garderoben :)

Runt 14-tiden var det iaf dags för bvc och...1-års SPRUTORNA!!! Jag tror jag var mer orolig än Saga som var lyckligt ovetandes om vad som komma skulle. Laddade med banan, äpple och såpbubblor som är det som gäller just nu. Gick ganska smidigt måste jag säga. Stick - äpple - såpbubblor så var allt ok igen :)

Nu väger den lilla damen 10,885g och mäter 77,5cm + att allt såg bra ut på läkarkontrollen!

Hoppas på att hon slipper feber nu efter sprutorna eftersom hon har nog med bekymmer med alla tänder som är på väg. Gick ju trögt med tänderna från början men nu tror jag alla är på väg samtidigt vilket märks på hennes humör.

Jag lovar inget men jag ska iaf försöka ta några bilder under em så ni också kan ta del av kaoset här hemma :)

På återseende!

Grattis säger vi till vår älskade lilla Saga som blir 1 år idag!!! <3